Påverka » Frågor och svar

Frågor och svar

 

Fråga: Språkens jämlika ställning och service på båda språken

Många är oroliga för hur servicen på svenska kommer att påverkas av en eventuell fusion mellan Vasa och Korsholm i och med att de svenskspråkiga blir i minoritet i en ny kommun.

Vanliga frågor är: Finns det personal att betjäna invånare på både svenska och finska i en ny kommun? Vilka möteshandlingar, föredragningslistor, protokoll kommer att översättas till båda språken? Hur går det till rent praktiskt med två förvaltningsspråk? Hur kan ett samgångsavtal trygga svenska språkets ställning i framtiden då ett sådant avtal enbart gäller i tre år?

Svar:

Vasa och Korsholm har i sitt utredningsarbete beslutat om fem olika övergripande teman som ska genomsyra utredningen. Som fjärde tema finns Språkstabiliteten, där man som mål har att den nya staden är en föregångare för en fungerande tvåspråkig förvaltning på olika nivåer. Här ingår bland annat grundandet av en finsk och en svensk bildningsnämnd med breda befogenheter inom integrering, dagvård, grundskola och andra stadiets utbildning på svenska och finska.

Som en del av den utredning som görs inför kommunsamgångsbeslutet har kommunerna beställt en särskild språkkonsekvensbedömning av forskare Siv Sandberg vid Åbo Akademi.

I rapportens sammanfattning konstateras att språkgrupperna är, både i absoluta tal och relativt sett, förhållandevis stora. Detta gör att det finns ett tillräckligt befolkningsunderlag för ett brett serviceutbud på båda språken. De jämna språkförhållandena i den omgivande regionen i kombination med utbildningsutbudet gör att tillgången till språkkunnig personal är bättre än t.ex. i södra Finland. Båda kommunerna har redan idag en hög ambitionsnivå när det gäller service på finska och svenska. En sammanslagning kan, rätt genomförd, utnyttjas så att de samlade resurserna används för att förbättra kvaliteten på servicen på finska och svenska.

Riskerna är förknippade med olikheterna i kommunernas utgångsläge, med den starka politiseringen av språkfrågan och med hur kommunsammanslagningen verkställs i praktiken. Kommunernas olika utgångsläge (storlek, stad–landsbygd, språkförhållanden) ställer stora krav på hur sammanslagningen bereds och förverkligas. Övergången från majoritets- till minoritetsspråksläge är alltid en risk när det gäller svenska språkets ställning.

Hur sammanslagningen bereds och verkställs och hur både den praktiska och den politiska sidan av språkfrågan hanteras har därför en stor betydelse för att minska riskerna med en sammanslagning. Det är bl.a. viktigt hurdana språkliga krav som ställs på personalen och hur man organiserar servicen med tanke på språket. Språkplaneringen bör därför finnas med som en naturlig del av hela planerings- och verkställighetsprocessen och från början inriktas på att leda till lösningar som håller på lång sikt.

 

Fråga: Demokrati och närservice

Många vill ha svar på hur närdemokratin ska förverkligas och är rädda för att korsholmarna kommer att få mindre inflytande i en större kommun. Skol- och dagvårdsstrukturen, tillgången till service inom social- och hälsovården väcker många frågor, eftersom man inte vet hur strukturerna blir i en större kommun.

Svar:

Som en del av den pågående utredningen ser man närmare på olika former av närdemokrati, det finns idag i Finland modeller med delområdesorgan, men där är deras kommande reella makt och deras relation till sektornämnderna frågor som måste utredas närmare. I samgångsavtalet finns möjlighet att lyfta in bestämmelser om kvotering av platser i kommunala organ för den tid som avtalet är i kraft.

Eftersom en av målsättningarna med utredningen är att skapa de mångsidiga och välmående delområdenas stad ska arbetsgrupperna först kartlägga de nuvarande servicenäten i respektive kommun för att under hösten 2018 ta fram alternativ till servicenät utgående från Vasaregionens strukturmodell, Korsholms strategiska generalplan och Vasa stads generalplan och olika servicestrategier. Levande kommundelar ska utgå från lokala lösningar, regional identitet och servicemodeller med individen i fokus. I det arbetet går varje sektor igenom de servicepunkter som finns idag runtom i kommunerna och för bildningssektorn bör man t.ex. se på vilka elevupptagningsområden man idag har och hur dessa kunde se ut i en större kommun. Varje arbetsgrupp ska i höst presentera hur servicen i respektive sektor kunde se ut i en ny kommun.

 

Fråga: Kommunernas ekonomi

De båda kommunernas ekonomi och skuldsättning är en fråga som många berört. Hur kommer en eventuell ny kommun att klara sig ekonomiskt? Kommer en fusion att spara pengar?

Svar:

Kommunsamgångsutredningen görs inte på grund av att någondera kommunen skulle vara i sådan ekonomisk ställning att en sammanslagning är nödvändig. Kommunernas fullmäktigen har hösten 2017 beslutat att man inleder en förhandlingsprocess. Målet med förhandlingarna är ett samgångsavtal som fullmäktige därefter tar ställning till.

I samgångsavtalet ska ingå en beskrivning hur samgången förbättrar kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet och produktionen av service eller främjar kommunens funktionsförmåga i övrigt. Som en del av den pågående utredningen görs också en oberoende ekonomisk analys.

Kommunerna har beslutat om följande mål för att skapa en hållbar ekonomi också i framtiden: den nya kommunen inleder sin verksamhet utan ackumulerat underskott i någondera kommunen. Den nya kommunen eftersträvar optimeringar gällande investeringar och drift och effektivt utnyttjande av fastighetsmassan och att renoveringsskulden är rimlig på fastigheter och infrastruktur. Den nya kommunen ska ha ett skatteuttag som möjliggör både offensiva investeringar i basservice och framtidsinvesteringar utan orimlig skuldsättning.