Språkfrågan och påverkningsmöjligheterna väckte diskussion

Korsholm och Vasa ordnade ett öppet diskussionstillfälle om kommunfusionsutredningen för invånarna den 23.10. Evenemanget var välbesökt och hade över 200 deltagare. Kvällens ämnen var språkets betydelse i fusionsprocessen och kommuninvånarnas möjligheter att påverka.

Evenemanget öppnades av fusionskoordinator Olavi Kaleva.

- Utredningsarbetet har löpt på bra och just nu jobbar vi med slutrapporterna och ett utkast till samgångsavtal. I början av nästa år beslutar kommunerna om en eventuell fusion, säger Kaleva.

En framgångsrik fusion kräver en välfungerande tvåspråkighet

Åbo Akademis forskare och projektchef Siv Sandberg berättade om språkets betydelse i fusionsprocessen och inledde med att gå igenom grunderna.

- Språkfördelningen är sådan att Vasa har finskspråkig majoritet och Korsholm har svenskspråkig majoritet. I en ny kommun skulle den finskspråkiga andelen vara 60 procent medan den svenskspråkiga andelen skulle vara 33 procent, resten (7 procent) har ett annat modersmål, konstaterade Sandberg.

Förutsättningarna för en välfungerande tvåspråkighet i en kommun är en lyckad språkstrategi.

- När man ser på styrkor med en fusion mellan Korsholm och Vasa så ser man tydligt att tvåspråkigheten redan fungerar och att bägge kommuner har motsvarande språkkrav på sin personal. Svagheterna är däremot de stora meningsskiljaktigheterna och att kommunernas strukturer är mycket olika.

Enligt Sandberg bör man reservera tillräckligt med tid och resurser för övergången till en kommun. Man ska även sätta ribban högt för service på svenska och finska från första stund. Hon anser också att man bör föra dialog med invånarna och personalen och på samma gång bygga upp förtroendet för den nya kommunen.

Sandbergs presentation väckte diskussion bland åhörarna.

- I Vasa finns redan ett system med välfungerande service på två språk, därför behöver man inte vara orolig, kommenterade en av åhörarna.

- Det är klart vi är oroliga, för Korsholmarna är detta en stor sak och en stor förändring. En förvaltning på två språk är en helt annan sak än en tvåspråkig förvaltning, svarade en annan åhörare.

Kommuninvånarna som påverkare

Projektchef Seija Korhonen på utvecklingsföreningen Mansikka r.f. redogjorde för kommuninvånarnas möjligheter att påverka.

- Kommunallagen sätter numera mer tyngd på diskussion än på höranden. Invånardeltagande är en positiv bieffekt av en fusion. Mest arbete för deltagande görs och har gjorts i kommuner som uppstått efter en sammanslagning, säger Korhonen.

Deltagandet kan enligt Korhonen förbättras genom att man ordnar diskussions- och hörandetillfällen samt genom olika nämnder och råd. En delområdesnämnd kan exempelvis planera och förbättra servicen i sitt område tillsammans med invånarna.

- En högre delaktighet är nyttig. Vi har sett att klagomålen och besvären minskar på samma gång som kommuninvånarna tar mera ansvar. Mervärdet och synergierna detta skapar återspeglas i bästa fall i en bättre image.

Korhonens diskussion väckte diskussion speciellt på punkten om representativ demokrati.

- Betyder det att det i stora delar av de sammanslagna kommunerna inte finns organ med egentlig beslutandemakt, undrade en åhörare.

- Ja det stämmer. Exempelvis delområdesnämnder kräver mycket ansvarstagande från invånarna som tänker sitta med där. De lättare sätten att delta och påverka, utan egentlig beslutandemakt, är oftast de som föredras, förklarade Korhonen.

- Hur ska vi få unga aktiverade och med i delaktighetsprocessen, frågade sig en annan.

- Det lönar sig att utnyttja alla digitala hjälpmedel som finns att tillgå. Där är de unga redan. Man kan också fundera på att aktivera unga genom delaktighetsspel, sade Korhonen.

Är större automatiskt bättre?

Kommunstorleken väckte även det diskussion under slutet av tillfället.

- En större kommun är en bra sak nationellt. Investerare intresserar sig inte för mindre kommuner och städer, ansåg en åhörare.

- Men större är inte alltid bättre. Grunden för en fusion måste vara att det blir bättre, men blir det så nu, funderade en annan.

- Fusionen med Vasa och Lillkyro var en bra fusion. Men som Lillkyrobo var jag från början emot hela fusionen, men i efterhand har det visat sig att allt gått bra. Det finns mycket positiva saker med att bo i en storstad, sade en tredje.

- Det är viktigt att man satsar tillräckligt med tid och resurser på övergångsprocessen samt att man tar fram en heltäckande och långsiktig strategi för en ny kommun. Beslutsfattarna måste fundera minst 30 år i framtiden. Tack alla för en god diskussion, summerade Kaleva.