Frågor och svar om kommunfusionen

Vasa stad och Korsholm kommun har ordnat invånarkvällar för sina invånare i anslutning till en eventuell kommunsamgång mellan Vasa och Korsholm. På dessa möten har framförts många frågor i anslutning till kommunsamgången samt till förslaget till sammanslagningsavtal. Även till fusionskollen.fi/sv –sidorna har det kommit in frågor.

På frågorna har kommunsamgångsutredarna i båda kommunerna svarat. Här följer några exempel på frågor och svar.

Vad är nyttan med en kommunsamgång?
Områdena har redan i praktiken vuxit ihop. Riksomfattande granskat skulle det vara viktigt att upptas i de tio största städernas grupp, då staten delar ut resurser. Konkurrensen mellan stadsregionerna är hård och invånarantalet inverkar i framtiden t.ex. på högskolornas placering.

Om en kommunsamgång sker, hurdan är språkfördelningen i kommunen?
Finskspråkigas andel skulle vara ca 60 %, svenskspråkigas ca 33 % och de övriga språkens andel ca 7 %.

Hur skulle språkfrågorna skötas i den nya kommunen?
I beslutsfattandet baserar sig tolkningen på behovet och tillämpas enligt plats. Skriftligt material översätts till båda språken. Personalens språkkunskapskrav fastställs enligt uppgift. Ärenden ska kunna uträttas på båda språken. Även andra språk beaktas. I Vasa fungerar tvåspråkigheten mycket bra redan nu.

Varför ordnas en folkomröstning inte i Vasa?
Kommuninvånare eller förtroendevalda har inte framfört några initiativ eller önskemål om en folkomröstning. Vasaborna har kunnat ge sina synpunkter och anmärkningar om kommunsamgången samtidigt som förslaget till avtal har varit utställt till påseende till 20.2.2019.

Kommunernas ekonomi visar underskott, hur skulle nya fullmäktige behandla detta?
Detta har antecknats i förslaget till avtal. Möjligheter finns, t.ex. genom effektivering av serviceproduktionen samt stadskoncernen. Den nya sammanslagningsstyrelsen som bereder den nya kommunen tar ställning till skatteprocenten.

Hur skulle kommunsamgången påverka Lillkyro?
En enhetligare region skulle inverka positivt bl.a. på markanvändningen och trafiken. Som det nu är ligger Korsholm mellan områdena. Exempelvis kollektivtrafiken kunde utvecklas i en bättre riktning på en större gemensam kommuns område.

Ändras gatuskyltarna och översätts namnen till finska och svenska om det blir en samgång?
De centrala gatornas skyltar ändras säkert, men det lönar sig säkert inte att ändra på alla skyltar i kommunen.
I Lillkyro t.ex. behöver varje gata inte ha ett svenskt namn.

Kommunsamgångsärendet har förts fram dåligt för unga, varför?
I informeringen har man utgått från att all information fås från samma ställe, t.ex. från webbsidorna fusionskollen.fi/sv. Invånarmötena har varit öppna för alla.

Hurdan är områdesnämndernas framtid?
I områdesnämnderna kan man göra en politisk grundindelning eller ta med aktiva i området, ordförande ska emellertid vara en fullmäktigeledamot. En kommunsamgång skulle förstärka områdesnämndernas roll då allt fler skulle inrättas i Vasa och på Korsholms sida.

Språkstabilitet: Oberoende om det blir en ny kommun eller inte, så föreslår jag principen ” i kundens närvaro används kundens språk". För kunden kan det vara förvirrande om man i kundens närvaro diskuterar på ett annat språk än vad hon/han använder.
Vasaregionen är officiellt tvåspråkigt, men även ett flerspråkigt område. I sammanslagningsavtalet och dess bilagor nämns att finska och svenska fungerar som arbets-, tjänste- och servicespråk. Målet är att man kan använda språk smidigt i olika sammanhang. Då anställda pratar sinsemellan har de rätt till sitt arbetsspråk. I olika situationer bör man ändå överväga hur en så bra service som möjligt säkerställs, även språkligt, t.ex. i de situationer som du nämnde. Man försöker ändå att  fungera okomplicerat, såsom man brukar i Vasaregionen.